Bliv kvar hos mig, det afton är
Psalmer, 101
1. Bliv kvar hos mig, det afton är, och timman bliver sen. Välkommen var, min gäst så kär, mot natt det lider re’n. Nu skymning faller, dröj, jag ber, i denna timma sen.
O Frälsare, bliv kvar hos mig, mot natt det lider re’n. O Frälsare, bliv kvar hos mig, mot natt det lider re’n.
2. Bliv kvar hos mig, det afton är, du dagens stöd mig är. Mitt bröst du gjort mer brinnande, då du mig varit när. Du är mitt ljus, min fot skall ej nå törne eller sten.
O Frälsare, bliv kvar hos mig, mot natt det lider re’n. O Frälsare, bliv kvar hos mig, mot natt det lider re’n.
3. Bliv kvar hos mig, det afton är, nu dagen är förbi. O Frälsare, min gäst så kär, uti mitt hem förbliv. Jag världens mörker räds, om ej du är min tröst allen.
O Frälsare, bliv kvar hos mig, mot natt det lider re’n. O Frälsare, bliv kvar hos mig, mot natt det lider re’n.