1. Pris vare Gud, som låter oss glada vakna upp och över jorden åter en dag av nåd gå upp, en dag, som skall försvinna lik den i går förgick; o, må vi då besinna dess dyra ögonblick.
2. Att gärna åt sin nästa råd, hjälp och glädje ge, ej blott på eget bästa, men ock på andras se, ej blott Guds vilja veta, men vandra i hans bud, det är att kristen heta, det är att tjäna Gud.
3. Vår kraft, o Gud, föröka, att vi med trofasthet må först ditt rike söka och din rättfärdighet. Då vill du nådigt skänka allt övrigt åt envar. O, må vi det betänka i dag och alla da’r.