Han lever, min Förlossare

1. Han lever, min Förlossare. Vad glädje för mig syndare! Han lever som en gång var död, han lever och mig leva bjöd. Han lever, god och nådelig, han lever, ber hos Gud för mig. Han lever, andlig spis förser, han lever, daglig nödtorft ger.

2. Han lever, och jag hugnad får. Han lever, vid min sida går. Han lever, vill mitt sanna väl, han lever, ömmar för min själ. Han lever, tröstar när jag räds, han lever, torkar tåren städs. Han lever, lugnar hjärtats slag, han lever, hjälper varje dag.

3. Han lever, gode, vise Vän. Han lever, älskar, vårdar än. Han lever, lindrar prövning svår, han lever, och jag leva får. Han lever, skänker dagligt bröd, han lever, fjärmar sorg och död. Han lever, evigt hem berett, han lever, varje steg han lett.

4. Han lever, ära ske hans namn. Han lever, öppen är hans famn. Vad glädje för mig syndare, han lever, min Förlossare! Han lever, ära ske hans namn. Han lever, öppen är hans famn. Vad glädje för mig syndare, han lever, min Förlossare.