1. I denna ljuva sommartid gå ut, min själ, och gläd dig vid den store Gudens gåvor! Se, hur i prydning jorden står, se, hur för dig och mig hon får så underbara håvor!
2. Vi skulle jag allena då i denna tid otacksam gå, när allt sitt lov dig bringar? O Gud, som äran hörer till, med lov till dig jag höja vill i tron min andes vingar.
3. Ack, är det redan här så skönt, är det så härligt och så grönt på denna ringa jorden, vad skall det då ej vara där, i härligheten, när jag är en gång förklarad vorden!