Gån, Israels äldste

1. Gån, Israels äldste, och söken de får, som vilsna ej finna sin Mästares spår, och leden dem in på den väg som dem för till Efraims land, där ej ofrid dem stör.

O Babylon, o Babylon, farväl nu, farväl! Se Efraims land är vårt hem – allt är väl.

2. Se, skörden är stor och vi skördemän få. Men äro vi ett, kan vi allting förmå. Från agnarna vetet vi skilja förvisst, och samla de trogna i Sion till sist.

O Babylon, o Babylon, farväl nu, farväl! Se Efraims land är vårt hem – allt är väl.

3. Vi gå till de arma, som Jesus oss bjöd, de trötta, de hungrande lidande nöd. Med budskap vi komma i glädje och sång, de missledda gav han detsamma en gång.

O Babylon, o Babylon, farväl nu, farväl! Se Efraims land är vårt hem – allt är väl.