1. Du kan sprida himmelskt ljus
över stigens kalla grus,
är det solsken i din själ.
Natt till dag du göra kan,
mörkret skyr en ljusets man,
är det solsken i din själ i dag.
Fyll med kärleks sol ditt bröst,
låt dess strålar ila ut
att på mörkret göra slut,
all din ängslan skall få tröst,
är det solsken i din själ i dag.
2. Du kan ge en varning mild
åt en vän av vrede vild,
är det solsken i din själ.
Fast dess ljus ej märkas må,
himmelsk lön du dock skall få,
är det solsken i din själ i dag.
Fyll med kärleks sol ditt bröst,
låt dess strålar ila ut
att på mörkret göra slut,
all din ängslan skall få tröst,
är det solsken i din själ i dag.
3. Du kan ge en hjälpsam hand
åt en nödställd själ ibland,
är det solsken i din själ.
Du hans börda lindra kan,
ge bevis på kärlek sann,
är det solsken i din själ i dag.
Fyll med kärleks sol ditt bröst,
låt dess strålar ila ut
att på mörkret göra slut,
all din ängslan skall få tröst,
är det solsken i din själ i dag.
4. Du kan njuta ro och frid
trots all världens larm och strid,
är det solsken i din själ.
Du kan bli på kärlek rik,
mer och mer din Fader lik,
är det solsken i din själ i dag.
Fyll med kärleks sol ditt bröst,
låt dess strålar ila ut
att på mörkret göra slut,
all din ängslan skall få tröst,
är det solsken i din själ i dag.
Text: Helen Silcott Dungan, c:a 1899
Musik: James M. Dungan, 1851–1925