Barnens sångbok, p. 30
Nu lyssna, min lilla

1. Nu lyssna, min lilla, berätta jag skall om hur Herren Jesus fick börja sitt kall. Han föddes så ringa i avlägset land och sändes till jorden av Guds fadershand.

Sov nu, min lilla, du är mig kär. Sov nu, min lilla, ej ont når dig här. Sov nu, min lilla, du är mig kär. Jesus dig skyddar, han barnen är när.

2. Så lyssna till sången från änglarnas här; av himmelens skönhet den omstrålad är. En tindrande stjärna, så strålande klar, oss visar, var barnet sin boning nu har.

Sov nu, min lilla, du är mig kär. Sov nu, min lilla, ej ont når dig här. Sov nu, min lilla, du är mig kär. Jesus dig skyddar, han barnen är när.

3. Och herdarna finner, som änglarna sagt, att barnet de söker i krubban man lagt. Han vilar i ringhet, hans bädd är av strå, men han skall oss visa den väg vi bör gå.

Sov nu, min lilla, du är mig kär. Sov nu, min lilla, ej ont når dig här. Sov nu, min lilla, du är mig kär. Jesus dig skyddar, han barnen är när.