1. Kanhända ej uppå stormigt hav,ej heller på bergig stig,kanhända ej uti stridens brandmin Herre behöver mig.Men kallar han mig med stämma mildatt vandra okända väg,jag svarar: Herre, med hand i dinjag går vart du styr mina steg.
Jag går vart du kallar mig, Herre kär,över land, över hav jag gårditt ord att förkunna, o Herre kär,och vandra uti dina spår.
2. Kanhända Frälsaren vill att jagskall säga ett ord till tröst.Kanhända vandraren vilsefördskall lyssna till vänlig röst.O Frälsare, om du leder migpå vägen mörk och svår,min röst skall eka ditt glada bud:Jag vittnar om dig vart jag går.
Jag går vart du kallar mig, Herre kär,över land, över hav jag gårditt ord att förkunna, o Herre kär,och vandra uti dina spår.
3. Visst finns på Mästarens skördefälten plats vid de ringas stig,där jag kan verka en livsdag kortför Jesus, som dog för mig.Allt lägger jag i din ömma vård,din kärlek stark mig gör.Jag verka vill uti ödmjukt tro,din hand mig till himmelen för.
Jag går vart du kallar mig, Herre kär,över land, över hav jag gårditt ord att förkunna, o Herre kär,och vandra uti dina spår.
Text: Mary Brown, 1856–1918
Musik: Carrie E. Rounsefell, 1861–1930